Jaan Siitonen, 738

"Helsingfors till pappavänligaste staden i hela världen"

Jag är 33 år gammal make, pappa och projektledare från Södra-Haga. Jag jobbar varje dag för att väcka elevernas inre motivation att lära sig svenska via Språkambassadörerna (www.kielilahettilaat.fi). Jag är även aktiv inom föreningsverksamhet bl.a. är jag ordförande för Arbetets vänner i Sörnäs rf och sitter i Folktingets styrelse. Jag är politices magister från Helsingfors universitet.

Viktiga politiska frågor

Världens barnvänligaste land

Jag vill göra Helsingfors den pappavänligaste staden i hela världen. I framtiden ska pappor och mammor spendera lika lång tid hemma med sina barn och jag vill jobba för att förstärka pappornas ställning i allmänhet.
Helsingfors kunde visa vägen åt hela världen hur en pappavänlig stad fungerar i praktiken. Papporna som stannar hemma längre än 3 månader med sina barn ska få en Helsingfors pappabonus.

Jag vill också att det blir mera flexibelt att både jobba och vara med sina barn och corona pandemin har öppnat helt nya möjligheter även för det. Om vi lyckas med det här är jag starkt av den åsikten att det ökar Helsingfors attraktionskraft.
Strukturella förändringar gör man i fullmäktige men det finns många kulturella normer som gör det svårare för pappor att vara hemma. Papporna måste ta mera utrymme och jag vill vara med och bidragenom att visa mitt eget exempel.

Ju bättre papporna mår i Helsingfors, desto bättre mår hela staden!

Företagande och sysselsättning

I ett dynamiskt och levande samhälle och stad är det lätt att starta någonting nytt eller testa på en idé utan att behöva vara rädd för att misslyckas. Alla behöver inte grunda ett eget startup eller bli företagare, de handlar mera om att man aktivt kan förverkliga en idé: såväl små som stora.

Att folk känner sig som subjekt i stället för objekt ligger i centrum. Idéerna kan man förverkliga t.ex. inom föreningar eller tillsammans med sina grannar. Många nya idéer och verksamhet skapar också samhörighet och gemenskap.

När jag blir fullmäktigeledamot vill jag jobba för att alla helsingforsare blir mera som ett subjekt i stället för objekt. Alla ska ha utrymme för sina drömmar och alla kan jobba för saker som de anser vara viktiga för dem.

I ett lyckligt samhälle ska alla känna sig delaktiga och att de har möjlighet av att påverka sin omgivning. Alla ska ha en känsla av hopp: imorgon är livet bättre än vad det är idag och jag kan vara med och påverka.

Jämställdhet

Jag vill förbättra pappornas ställning hemma och ju bättre ställning papporna har hemma desto bättre är det även för kvinnornas ställning på arbetsplatser.

I jämställdhetsdiskussionen glömmer man lätt bort problem som pappor bemöter. Pappornas ställning till exempel under skilsmässor kan vara svag och i arbetsliv är det fortfarande jobbigt att ta pappaledigt. Kulturella normer syns även i hemmet : det finns många mammor som – oftast omedvetet – inte låter sina makar ta mera ansvar.

Jag jobbar också för det svenska språket och ser det som en del av jämställdhet. Men jag vill inte jobba primärt för att trygga service på svenska. Jag vill öka på folkets inre motivation av att lära sig svenska och använda språket. Jag vill jobba för att bygga upp miljöer där man kan tryggt prata svenska och göra språkfel.
Ifall folk är motiverade av att lära sig svenska och gillar språket, vill de också ge service på svenska. De nya virtuella lösningarna öppnar alldeles fina möjligheter för språkinlärning.

Jag jobbar för det svenska språket varje dag som projektledare för Kielilähettiläät – Språkambassadörerna.

Scroll to Top